Min Älskade Paula är död
_________________Paula____________Ebba____________Lovisa__________
I måndags kväll vid 11 tiden avslutade jag mitt långa mysiga Skype samtal med Lovisa. Vi pratade knappt utan bara tittade runt på olika hemsidor på var sitt håll och ibland kommenterade något för den andre. Jag som har känt mig halvkrasslig skulle lägga mig tidigt och vi sa god natt och jag stängde av datorn. Jag gjorde mig iordning för sängdags i badrummet och tänkte på hur kul det hade varit om jag och Lovisa kunde bjuda med Paula ut och äta sushi när hon kom hem från Kanada som en avskeds middag. Jag bestämde mig för att fråga Lovisa dagen efter om vi kunde ta henne till en trendig japansk restaurang som Bryce hade bjudit ut mig på helgen innan. Lycklig av tanken och att få ha turen att hitta två så underbara vänner som Lovisa och Paula gick jag tillbaka till mitt rum för att sjunka ner i djupa trötta drömmar. När jag kommer in rimger mobilen och jag tror att det är Bryce som ringer för att säga god natt när han slutat jobbet men det är Lovisa. Jag tänkte "undra vad hon nu har kommit på för kul som hon måste berätta" men när jag svarare hör jag bara flämtningar och något om Sandra, Paulas tyska au pair kompis. Lovisa har dålig mottagning så jag bad henne ringa upp på Skype istället. Jag startade snabbt datorn och pulsen steg, jag skakade och hoppades, hur hemskt det än låter, att det var Sandra som hade råkat ut för något och inte min underbara Paula. Lovisa ringde på Skype och jag svarade. Hon sa "Ebba, Paula är död....". Det gick som en blixt genom kroppen och min kropp belv helt stel och kall. Jag frågade vad hon sagt och hon sa det igen. Hon bara flämtade och jag började också hyperventilera, sedan kom tårarna och korta snabba flämtningar medan kroppen bara skakade och händer frös som till is.Jag blev helt chockad och frågade tusen frågor om hur det gick till, Lovisa visste inte mer än att det varit en bilolycka.
Det var svårt att få klarhet i någonting, ingen visste. Vad vi trodde först så sov hon i baksätet och dog med en gång utan att ens märka medan de två killarna, kompisarna som hon åkt för att hälsa på i Kanada, var helt oskadda. Vi visste inte om det var alkohol inblandat eller hur det gick till. Bara att de kört in i en bergvägg och våran Paula var borta och skulle aldrig mer komma tillbaka. Jag kunde inte tror att det var sant. Jag hoppades så innerligt att hon bara hade tappat telefonen på någon fest där de var och något as hade hittat hennes mobil med ett sms från någon som undrat hur hon har det och idioten hade svarat att hon hade dött i en bilolycka som något slags idiotiskt skämt. Det var vad jag bad om att få höra de kommande timmarna från någon, att det bara var ett rykte. Jag ville att Paula skulle svara på mitt sms som jag skickat i lördags eftermiddag eller posta något på facebook så jag fick se att det inte var sant. Inget sådan hände. Jag hade panik och gick ner till Kåre och Derek med stora flämtningar och de kom rusandes och undrade vad som stod på. Jag försökte berätta med ordan bara hackade ur mig mellan snyftningarna. Tillslut förstod de med förstod samtidigt ingenting. Någon så ung, hur kan det ens få vara möjligt??? De försökte trösta mig och jag ringde Bryce och bara grät och grät. Han ville komma och hämta mig eller köra mig till Lovisa om jag ville det. Jag sa att jag skulle prata med Lovisa och ringa tillbaka.
Kåre och Derek gav mig pengar till taxi och jag och Lovisa bestämde oss för att jag skulle komma dit och sova så vi kunde hålla om varandra och vara ledsna tillsammans.
Hemma hos Lovisa grät vi och Lovisa fick ringa runt till en del av deras gemensamma vänner och berätta om det hemska som hänt. Det var helt ofattbart och är det fortfarande. Till slut vid 02:40 var vi så trötta så vi höll på att gå sönder så vi somnade båda två i hennes säng. Jag åkte hem tidigt på morgonen efter för att arbeta.
Bryce ringde för att se hur det var med mig och jag började gråta igen. Jag pratade med pappa och berättade för honom vad som hänt. Sen ringde Bryce igen och frågade efter Lovisas adress, jag förstod ingenting men gav den. Senare fick jag sms från Lovisa som sa att "Du har världens bästa pojkvän, jag har fått jättejätte jättefina blommor!". Jag blev glad och hoppades att jag också skulle få blommor men var inte säker för Bryce hade ändå sagt att han skulle ta hand om mig på kvällen och hämta mig efter jobbet. Jag har aldrig fått blommor skickat till mig förut. Jag körde Ella till danslektionen och när jag och Anders kom tillbaka hem stod den mest fantastiska blombuketten utanför dörren, jag blev så rörd att jag började gråta.
Lovisa undrade om hon kunde ta bussen till mig men jag åkte med Anders och hämtade henne istället. Sedan plockade vi upp Ella och hade en lugn eftermiddag tills Derek kom hem. Vi fick var sitt glas vin och Larissa kom över med hummus och pita bröd. Sedan ringde Bryce på dörren och kom för att hämta mig. Jag o Lovisa undrade om vi alla tre kunde köpa sushi på vägen och äta det på Bryce tak som jag, Lovisa och Paula gjorde en gång. Som en liten minnesstund, bara vi, och som den avskedsmiddagen jag hade tänkt. Fast inte precis så som jag hade tänkt. Bryce tyckte att vi skulle köpa den supergoda sushin från den fina restaurangen och ringde och beställde massor med god sushi. Jag grät i bilen, helt plötsligt kommer det lver en och där emellan är allt lugnt och man kan till och med skratta. Det är så konstigt. Bryce sprang in och köpte sushin och stannade till vid en lite vinspecialist och köpte ett vin "att minnas någon man saknar" med och en ask fin choklad.
Jag och Lovisa dukade upp på taket medan Bryce hittade parkering.
Sedan gick vi ner i huset och avslutade vinflaskan och åt choklad. Då ringde Denise, Paula värdmamma, med fler detaljer. Nu var det Lovisas tur att gråta. Sedan gick vi till Black horse, världens minsta pub och tog en öl för Paula och kramades alla tre. Vi var glada fast ledsna och det kändes bra att vi var tillsammans och som en bra grej att göra den kvällen. Det var vi kvar och det kändes som att Paula skulle le om hon kunde titta ner och se oss.
Bryce är världens bästa, han ordnade kvällen för mig, Lovisa och Paula. Vi hade hängt så mycket hos honom alla tre så trots att de inte hann bli nära vänner så vet han hur mycket vi betyder för varandra alla tre och han gjorde det till en fantastisk kväll. Jag älskar honom!
Kommentarer
Trackback
